En ömsint ursäkt
Gokväll! Det har kommit till mitt sinne att bedriva denna upplysande verksamhet inte var det jag trodde att det skulle vara. Jag har förstått att otåligheten har växt hos min nu enda kvarvarande läsare (förut tror jag det var två men den siffran har alltså halverats) pga bristen av uppdateringar om vad som händer i min enkla vardag. Enligt mig är svaret enkelt. Det händer för lite i min vardag som är värt att berätta för omvärlden och jag skulle inte vilja att du som läser dör av tristess eller börjar slå sönder saker för att det jag skriver är ointressant. Temat i framtiden kommer att vara det jag känner för och eftersom jag bedriver denna verksamhet bestämmer jag vad som skrivs (trots att jag med jämna mellanrum har stora tvister med mig själv vilket kan leda till att jag vägrar prata med mig själv).
Den ömsinta ursäkten:
Jag skulle vilja be 4 gånger om ursäkt och har därför fyra ursäkter:
1. Tid är ett påfund som speglar vår vardag, nej den styr vår vardag med järnhand. Fråga mig en fråga och jag säger inte JA eller NEJ, jag säger "om jag har tid". "Om jag har tid", är ett dåligt uttryck ty alla har vi tid, det handlar om att distrubera tiden på sina och andras intressen för att behaga sig själv och andra på ett tillfredställande sätt. Tack min kära svenskalärare för att jag är så fantasiskt bra med ord. Min tid har inte distruberats på ett behagligt sätt för DIG och det ber jag om ursäkt för.
2. Min säng har krympt tror jag och det tog ett tag att släppa det.
3. ´Mina tankar har vandrat iväg något oerhört på senaste tiden. Universum! Den som sprungit en mil vet hur långt det är. Den som bilat ner till Halmstad vet att det är en lång sträcka. Detta är en obetydlig del av hela vår värld som vi lever i(på). Jorden, världen och Tellus befinner sig så vitt jag vet i ett sk. solsystem. Detta "system" är kolosalt, maximalt extremt, väldigt, SKIT stort. Ändå är detta en minimalt, piko liten del i vår galax. galaxen som bekant kallar sig Vintergatan. Jobbigt namn. Galaxen är i sig en liten del i det vi kallar universum. Har du någonsin tänkt att vi bor högt upp i någonstans. Att om du skulle falla så skulle du inte förstå att du föll för att du skulle falla så länge. Nej, nu får jag svindel.
4. jag har haft ont lite varstans men jag minns inte riktigt vart så jag har funderat ett tag på var det gjorde ont och plötsligt tog dagen slut, natten kom, jag fick svindel, vaknade, trodde att jag sov, försökte komma fram till i vilket tillstånd jag var i, somnade, hade fortfarande ingen aning om vilket tillstånd jag var i, ställde mig upp, kom i dispyt med mig själv, vägrade prata med mig själv, hade några tysta dagar, kom jag fram till att jag inte hade sovit eller varit vaken utan att jag hade suttit ner och skrivit i min upplysande verksamhet om universum, glömde bort tiden, tryckte på spara och publicera.
FÖRLÅT!
MVH J.H.A